En stor del av samhällsdebatten har under senare år handlat om om vikten av att gå över till en cirkulär ekonomi för att vi ska kunna producera mer resurssnålt, återvinna restmaterial och lämna efter oss minimalt med avfall.

Så här säger till exempel en rapport från Återvinningsindustrierna ”Ett Värdebeständigt Svenskt Materialsystem” från 2017.
“Varje år faller stora mängder material ur den svenska ekonomin, till ett värde av uppskattningsvis 55 miljarder kronor per år. Det rör sig om bl a stål i byggnader som rivs, plast från kastade förpackningar eller färdiganvända produkter, aluminium i fordon som skrotas och papper som förbrukas. Merparten av det material som faller ur användning kan återvinnas och bli till nytt material. Dagens materialhantering leder dock till att hela tre fjärdedelar av ursprungsvärdet förloras efter en användning. Vi beräknar att endast 13 miljarder (24 % av ursprungsvärdet) bevaras. Värdeförlusten är således hela 42 miljarder kr per år. Det visar på en stor potential för förbättring. Orsakerna till att systemet ser ut som det gör är i många fall marknadsmisslyckanden och ett “linjärt” synsätt på produkter. Tillverkande företag har trots sitt formella producentansvar minimala incitament att utforma produkter så att de möjliggör återvinning med höga bibehållna materialvärden.”

Så hur ska vi kunna förverkliga en cirkulär ekonomi om det inte finns tillräckliga incitament till att ”återvinna med bibehållna materialvärden”? Producerande företag kommer fortsätta eftersträva vinstmaximering utifrån rådande lagstiftning och förutsättningar på marknaden. De kommer med största sannolikhet inte att välja ett dyrare materialalternativ för sina produkter om de inte tror att det gynnar dem ekonomiskt.

ÄR VI MOGNA FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI?

“Cirkulär ekonomi är ett uttryck för ekonomiska modeller som lyfter fram affärsmöjligheter där kretslopp dominerar snarare än linjära processer. I dagens etablerade ekonomiska system produceras, används och slängs varor. Det utgör en linjär ekonomi där flödet har en tydlig början och ett tydligt slut. En cirkulär ekonomi fungerar helt annorlunda. Produkter och tjänster i en cirkulär ekonomi designas så att de blir värdefulla att återanvända i antingen biologiska eller tekniska kretslopp. Alla produkter tillverkas på ett sätt så de går att plocka isär och materialen ska antingen kunna brytas ner av naturen eller återföras till produktionen.“ SVID, Stiftelsen Svensk Industri Design

Min uppfattning är att våra affärsmodeller och köpmönster ännu inte är mogna för den cirkulära ekonomin. Få företag vågar ändra sina affärsmodeller fullt ut med risk för minskning av marginaler eller omsättning. Och konsumenten vill kunna förnya sig och följa olika modeväxlingar. Bara för att ta ett exempel: Ett känt varumärke som tillverkar hushållsprodukter marknadsförde 2016 två olika blenders globalt. En standardversion med två års garanti och en premium med dyrare komponenter och med hela 15(!) års garanti. Med tanke på hållbarhetsdebatten trodde företaget att premium-versionen skulle bli en storsäljare, men istället uppvisade den en allt för svag försäljning — produkten lades ner.

VILKA STYRMEDEL KRÄVS, VILKA HAR VI ATT TILLGÅ?

På senare tid har intresset för att bygga solcellsanläggningar som är anslutna till elnätet ökat, tekniken har blivit billigare, kunskapen har ökat och idag finns det olika sätt att få stöd för den som vill producera el från solen, bl a statligt stöd. Solceller är ett bra exempel som visar vad som händer när man kombinerar rätt typer av styrmedel.

Cirkulära ekonomiska modeller kommer inte att förverkligas i stor omfattning på en övergripande systemnivå om det inte blir lönsamt att följa dem, vara del av dem — om företagen inte kan räkna hem sina investeringar. Ett exempel på en skalbar affärsmodell som kommit starkt på senare år är att hyra eller leasa en produkt, allt fler köper funktioner framför produkter. Vi skulle behöva utveckla och hitta många fler sådana modeller, frågan är hur vi kommer dit?

I slutänden handlar det då om att hitta nya skalbara intäktsvägar om man vill förverkliga den cirkulära ekonomin. Och för det, tror jag, krävs det på kort sikt styrmedel på tre olika nivåer:
• Lagstiftning kombinerat med tydliga incitament för både företag och konsumenter.
• Kraftigt ökat samarbete mellan alla aktörer i hela värdekedjan, även butiksledet.
• Ökad kunskap hos konsumenten.